Virrigt i virrpannans hjärna

Halloj!

Tiden skenar, men ändå känns de ibl som den står stilla.

nu har jag iaf fått remissbekräftelse, men de är upp till

3 månaders väntetid :(

Har inte varit på vattengympa på sen v27, rätt skönt att inte

behöva passa den tiden. Armen har blivit lite snällare när man ska sova och de är kanon skönt, men den spökar hela dagarna.

Ryggen är så där, något mindre med värk, men de kanske har sin förklaring då jag har legat på latsidan och inte gjort några stora kraftansträngningar på sistonde.

Men det räcker med en normal hundpromenad så vet jag precis vart den sitter och hur den påverkar min kropp.

Sen är det andra saker som sker i min omgivning, å detta sätter

genast igång mina tankar, man vänder och vrider men ser ingen speciell lösning direkt. Det ena ger det andra.

Varför kan inget vara lätt??

Dessa tankar har följt mig ett bra tag nu, få se om jag kan komma

fram till någon bra lösning.

Ska iaf försöka att inte gräva mer mig för djupt i detta.

Men lovar att det är lättare sagt än gjort. 

Ni kanske tycker att jag är lite kryptisk med dessa rader, men kan tyvärr inte precisera mig, men vill ändå tömma mig lite.

Kramen!

Några foton bara.

Plums

 Mamman med insekt i munnen.

                                           Pelargonknopp

                                                Margurit

                                     Nypon i vresrosbusken

                                      Fingerborgs blomma

                                    Ooooops nyfiken struts.

                                          En trött Findus

                                  Dexter myser på verandan

Hilbert livs njutaren.

Liten uppdatering

Kastar in några rader.

Har nu äntligen pratat med ortopeden ang min rygg.

Då de är semester tider så har dom bara ryggläkare vissa veckor.

Därav att jag inte ens har fått svar på att dom fått min remiss.

Men nu är jag uppsatt på en akutlista och får ev komma
på en åter budstid, om dom ringer har jag minst 2 timmar på mig
att åka till Falun, och få träffa en läkare på ortopeden.

Symptomen jag har fått i min arm kan komma från ryggen
och dom jag har pratat med säger att det verkar som en nerv har kommit i kläm :/

Min läkare på Vc frågade bara om hjärtat tickar på som vanligt,
Ja, svarade jag fick då svaret att

då är det inte någon hjärtinfarkt iallafall!
Han tog inte ens på mig??

Hoppas verkligen nu att det händer något snart.

Ni ska bara veta vad det här tar energi både fysiskt och psykiskt.

Men får man bara en diagnos så blir det lite lättare.

Så den här sommaren blev det ingen semester,
men men jag hinner nog ta ut dom dagarna oxå.

Nackdelen är att man inte kan åka iväg, för vem vet när dom ringer från ortopeden.

Jag får fortsätta med att ta en dag i taget
 och hoppas att det här snart är över.

Vill bara få slippa denna värk och få bli mig själv igen.

Halloj

Inte i går man var in här :/

men vill iaf peta ner några rader när jag ändå är här och kikar runt

på vissa bloggar.

Jag lever, men har ONT nu även i ena armen :(

Jag tar dagarna som dom kommer, ibland gör jag ingenting och ibland så far jag runt som en tok.

Det finns ju måsten fast inte kroppen vill.

vi får väl se hur det blir jag har funderingar på att ev ta bort bloggen.

eller man ska kanske vänta, för vem vet när man blir kreativ och energisk igen.

Ja ja de visar sig.

Men som läget är nu så kommer jag någon gång då och då

med några rader ev ett foto.

Ha de gott alla ni som kikar in.

Kramen.